<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>&#34;ARPA&#34; Research Center</title>
	<atom:link href="http://arpam.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://arpam.wordpress.com</link>
	<description>&#34;Learn, observe and predict&#34;- that is what we are doing</description>
	<lastBuildDate>Wed, 25 Jan 2012 05:15:23 +0000</lastBuildDate>
	<language>az</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='arpam.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://1.gravatar.com/blavatar/3c1f502ad37e9d71fee97b0b386c3591?s=96&#038;d=http%3A%2F%2Fs2.wp.com%2Fi%2Fbuttonw-com.png</url>
		<title>&#34;ARPA&#34; Research Center</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://arpam.wordpress.com/osd.xml" title="&#34;ARPA&#34; Research Center" />
	<atom:link rel='hub' href='http://arpam.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>&#8220;Peace is&#8230;&#8221; &#8211; Winner article of Peace Builders of Caucasus</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/11/27/peace/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/11/27/peace/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 27 Nov 2011 17:34:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[English]]></category>
		<category><![CDATA[Achievement]]></category>
		<category><![CDATA[Affability]]></category>
		<category><![CDATA[Alfred Nobel]]></category>
		<category><![CDATA[Ataraxis]]></category>
		<category><![CDATA[Caucasus]]></category>
		<category><![CDATA[Charity]]></category>
		<category><![CDATA[Clemency]]></category>
		<category><![CDATA[coExistance]]></category>
		<category><![CDATA[Contentment]]></category>
		<category><![CDATA[discussing]]></category>
		<category><![CDATA[Emancipation]]></category>
		<category><![CDATA[Enrichment]]></category>
		<category><![CDATA[equality]]></category>
		<category><![CDATA[Esteem]]></category>
		<category><![CDATA[Evolution]]></category>
		<category><![CDATA[healthy thinking]]></category>
		<category><![CDATA[learning]]></category>
		<category><![CDATA[open-mindedness]]></category>
		<category><![CDATA[Patient]]></category>
		<category><![CDATA[peace]]></category>
		<category><![CDATA[Peace builders]]></category>
		<category><![CDATA[Permissiveness]]></category>
		<category><![CDATA[Prosperity]]></category>
		<category><![CDATA[solidarity]]></category>
		<category><![CDATA[stability]]></category>
		<category><![CDATA[unity]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1371</guid>
		<description><![CDATA[PEACE IS… Peace – this is a great achievement of mankind without any conflicts and war. Peace is a freedom from war and violence, especially when people live and work together happily without disagreements – Cambridge dictionary gives explanation of peace like that. What is peace for us, for our region, for Caucasus? Caucasus region [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1371&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="center"><a href="http://arpam.net/2011/01/12/muasir-terrorizm/790-autosave/" rel="attachment wp-att-792"><img title="185298_153298718082230_124345240977578_300533_1250430_n" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/185298_153298718082230_124345240977578_300533_1250430_n.jpg?w=529&#038;h=320" alt="" width="529" height="320" /></a></p>
<p align="center"><strong><em>PEACE IS…</em></strong></p>
<p>Peace – this is a great achievement of mankind without any conflicts and war. Peace is a freedom from war and violence, especially when people live and work together happily without disagreements – Cambridge dictionary gives explanation of peace like that. What is peace for us, for our region, for Caucasus?<img title="More..." src="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" alt="" /><span id="more-1371"></span></p>
<p>Caucasus region is famous for its cultural variety, multi-ethnic population and religious richness. These diversities between region people are not a real reason for struggle and tussle. It is a real chance for the region people to complete each other and become a whole organism. At Physics there is a theory of magnete and magnetic force. According to this theory the same parts of magnet repulse each other, but different parts attracts. For example, the main religions in the Caucasus are Christianity and Islam, which both of them are providers of peace. As it said at Bible “Blessed are the peacemakers, for they shall be called sons of God.” or “Repay no one evil for evil, but give thought to do what is honorable in the sight of all”. And the holy book of Muslims Qur`an says that &#8220;Allah does not forbid you to be kind and equitable to those who have neither fought against your faith nor driven you out of your homes. In fact Allah loves the equitable.” It shows that despite we have different religious backgrounds, we have same aim – peace, equality and prosperity.</p>
<p>To gain peace is one of the main problems in conflict zone. The main thing is to research effective ways to cut down conflict which is already running. Because peace is not a period with the absence of war and conflict, it is the ability to cope with it.</p>
<p>To reach peaceful resolution it is not enough to negotiate with the ruling circles, it is important a dialogue between public groups with different ages and social activities. Peace is a condition for open-mindedness, healthy thinking, discussing and learning. Because may be I am not true in my opinion, or may be you are not true in your opinion, but only together we can gain the best result.</p>
<p><strong>                      P</strong>atient,                   <strong>P</strong>ermissiveness,               <strong>P</strong>rosperity</p>
<p><strong>                     E</strong>steem,                    <strong>E</strong>volution,                         <strong>E</strong>quality</p>
<p><strong>                     A</strong>taraxis,                  <strong>A</strong>ffability,                          <strong>A</strong>chievement</p>
<p><strong>                    C</strong>lemency,                 <strong>C</strong>ontentment,                   <strong>C</strong>harity</p>
<p><strong>                     E</strong>mancipation,          <strong>E</strong>nrichment,                   co<strong>E</strong>xistance</p>
<p>Peace is me, my opinions, my imaginations, my plans, my works, my nation, my neighbours, my region, my world…</p>
<p><em>                    “The said interest shall be divided into five equal parts, which shall be </em><em>apportioned as follows: /- &#8211; -/                                         one part to the person who shall have done the most or the best work for fraternity between nations,                                                             the abolition or reduction of standing armies and for the holding and promotion of peace congresses.”                                                (Excerpt from the will of Alfred Nobel)</em></p>
<p>If we want to define what the Peace is, then we must just imagine… Imagine a society living in peace, imagine stability, equality, solidarity and unity. Just imagine Peace. Because there is no realization without imagination.</p>
<p><em><strong><a href="http://www.facebook.com/Milli.Suur" target="_blank">by TURAL ISGANDAROV</a></strong></em></p>
<span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://arpam.wordpress.com/2011/11/27/peace/"><img src="http://img.youtube.com/vi/Ngurk2cmPII/2.jpg" alt="" /></a></span>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/english/'>English</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1371/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1371/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1371&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/11/27/peace/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/185298_153298718082230_124345240977578_300533_1250430_n.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">185298_153298718082230_124345240977578_300533_1250430_n</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" medium="image">
			<media:title type="html">More...</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>9th November – National Flag day</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/11/09/national-flag-day/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/11/09/national-flag-day/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Nov 2011 21:05:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azeri]]></category>
		<category><![CDATA[Azerbaijan]]></category>
		<category><![CDATA[europe]]></category>
		<category><![CDATA[national]]></category>
		<category><![CDATA[declaration]]></category>
		<category><![CDATA[islam;]]></category>
		<category><![CDATA[flag]]></category>
		<category><![CDATA[1918]]></category>
		<category><![CDATA[democracy]]></category>
		<category><![CDATA[gender equality]]></category>
		<category><![CDATA[secular]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1365</guid>
		<description><![CDATA[On the 28th May 1918 Azerbaijani National Council declared establishment of Azerbaijan Democratic Republic in the northern lands of historical Azerbaijan and and adopted “The Declaration of Independence”. According to the Declaration of Independence, Azerbaijan Democratic Republic is determined to create good relations with all nations, especially neighbouring nations and Azerbaijan Democratic Republic provides all citizens` [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1365&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:center;"><a href="http://arpam.net/2009/10/18/zurich-protocols-and-azerbaijan/16-revision-4/" rel="attachment wp-att-752"><img title="Azerbaijan flag" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/normal_bayraq-azerphoto_6.jpg?w=450&#038;h=324" alt="" width="450" height="324" /></a></p>
<p style="text-align:center;">On the 28<sup>th</sup> May 1918 Azerbaijani National Council declared establishment of Azerbaijan Democratic Republic in the northern lands of historical Azerbaijan and and adopted “The Declaration of Independence”.</p>
<p style="text-align:center;">According to the Declaration of Independence, Azerbaijan Democratic Republic is determined to create good relations with all nations, especially neighbouring nations and Azerbaijan Democratic Republic provides all citizens` political and civic rights regardless of national root, religion, social status and gender within its borders.</p>
<p style="text-align:center;">Azerbaijan became the first Democratic and Secular state in the East and Islam world. The first capital of Azerbaijan was Ganja (Gəncə) and on the 18<sup>th</sup> September Baku (Bakı) became the capital of Azerbaijan.<img title="More..." src="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" alt="" /></p>
<p style="text-align:center;">Azerbaijan Democratic Republic formed the first national army, created national bank system and money, held the first democratic elections, provided women`s right to vote and to be elected to the government.</p>
<p style="text-align:center;">On the 9<sup>th</sup> November the three colored flag of Azerbaijan was adopted by the suggestion of Mammad Amin Rasulzadeh (one of the main figures who played a vital role in forming Azerbaijan Democratic Republic). Up to this date the flag of Azerbaijan was red with crescent and eight-pointed star.</p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://arpam.net/2009/10/18/surix-protokollari-v%c9%99-az%c9%99rbaycan/9-revision-6/" rel="attachment wp-att-753"><img title="first_Flag_of_the_Democratic_Republic_of_Azerbaijan" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/800px-flag_of_the_democratic_republic_of_azerbaijan.png?w=529&#038;h=264" alt="" width="529" height="264" /></a></p>
<p style="text-align:center;">The meaning of the colors of Azerbaijani flag:</p>
<p style="text-align:center;">Blue – Symbol of Turkic nations. Azerbaijan is Turkic country, it has Turkic root</p>
<p style="text-align:center;">Red – Symbol of modernism and democracy. Azerbaijan is modern and democratic country</p>
<p style="text-align:center;">Green – Symbol of Islam.</p>
<p style="text-align:center;">Crescent and 8-pointed star – Symbol of muslim Turkic nations.</p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://arpam.net/2009/10/17/turkiy%c9%99-erm%c9%99nistan-protokollarini-meydana-g%c9%99tir%c9%99n-s%c9%99b%c9%99bl%c9%99r/4-revision-8/" rel="attachment wp-att-754"><img title="Azerbaijani Flag - I love you" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/249927_10150192590805974_588205973_7317635_2415872_n.jpg?w=529&#038;h=297" alt="" width="529" height="297" /></a></p>
<p style="text-align:center;">Mammad Amin Rasulzadeh said at the Parliament of Azerbaijan: The three colored flag that we adopted is the symbol of Turkic culture, Islam civilization and democratic bases of Europe.</p>
<p style="text-align:center;">After Azerbaijan re-establish its independence in 1991 this three-colored flag was re-adopted as the national symbol of the Republic of Azerbaijan with law.</p>
<p style="text-align:center;"><strong> <a href="http://turalisgandarov.wordpress.com/2011/01/24/bayraq/" target="_blank">“THE FLAG ONCE RAISED WILL NEVER FALL!” – MAMMAD AMIN RASULZADEH</a></strong></p>
<p style="text-align:center;"><em><strong><a href="http://turalisgandarov.wordpress.com/2011/01/24/bayraq/" target="_blank">By TURAL ISGANDAROV</a></strong></em></p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1365/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1365/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1365&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/11/09/national-flag-day/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/normal_bayraq-azerphoto_6.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Azerbaijan flag</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" medium="image">
			<media:title type="html">More...</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/800px-flag_of_the_democratic_republic_of_azerbaijan.png" medium="image">
			<media:title type="html">first_Flag_of_the_Democratic_Republic_of_Azerbaijan</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/249927_10150192590805974_588205973_7317635_2415872_n.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Azerbaijani Flag - I love you</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Women`s rights</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/11/05/womens-rights/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/11/05/womens-rights/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 04 Nov 2011 21:04:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azeri]]></category>
		<category><![CDATA[convention]]></category>
		<category><![CDATA[Council of Europe]]></category>
		<category><![CDATA[divorce]]></category>
		<category><![CDATA[europe]]></category>
		<category><![CDATA[European Union]]></category>
		<category><![CDATA[france]]></category>
		<category><![CDATA[human]]></category>
		<category><![CDATA[Magna carta]]></category>
		<category><![CDATA[marriage]]></category>
		<category><![CDATA[rape]]></category>
		<category><![CDATA[revolution]]></category>
		<category><![CDATA[right]]></category>
		<category><![CDATA[sexual]]></category>
		<category><![CDATA[violence]]></category>
		<category><![CDATA[women]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1362</guid>
		<description><![CDATA[When we speak about the women`s rights, first of all we must answer the question what are the women`s rights? Women`s rights are the part of human rights which includes all women and girls of all ages. Women`s rights have a great history parallel with the human rights. As in history women`s right was a [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1362&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2010/05/07/d%c9%99rb%c9%99nd-tarixi-geosiyasi-durumun-simvolu-kimi/72-revision-4/" rel="attachment wp-att-744"><img class="aligncenter" title="voteswomen" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/voteswomen.jpg?w=350&#038;h=525" alt="" width="350" height="525" /></a></p>
<p>When we speak about the women`s rights, first of all we must answer the question what are the women`s rights? Women`s rights are the part of human rights which includes all women and girls of all ages. Women`s rights have a great history parallel with the human rights. As in history women`s right was a great problem in some societies. But the importance of universal human rights were always more vital than the women`s right.<img title="More..." src="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" alt="" />Some documents, such as the <span id="more-1362"></span>Magna Carta (1215), the Petition of Right (1628), the US Constitution (1787), the French Declaration of the Rights of Man and of the Citizen (1789), and the US Bill of Rights (1791) are the precursors for today’s human rights documents. After the Second World War the charter of the UN was adopted by the world states, in which was written “We the peoples of the United Nations are determined to save succeeding generations from the scourge of war, which twice in our lifetime has brought untold sorrow to mankind.”  This idea on the preamble of the Charter was played an important role on the forming the universal document of the human rights which was adopted by the United Nations on December 10, 1948. After this date women`s right got a more wider attention. Because the world had solved its basic problem – the human rights, but this did not solve the problem of whole society. In spite of the United Nations has made clear that violence against women is a violation of basic human rights, this idea was not developed by the majority of the UN members. But when we speak about women`s right and its legal base we can show several documents which were adopted by the UN and applied equally to women and men: the Universal Declaration of Human Rights (UDHR), the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), and the International Covenant on Economic, Social, and Cultural Rights (ICESCR). But this declarations and conventions are not enough to solve the problems of women in the society. As the main problems of women in many states I can show the right for education, right for equal work condition, freedom for marriage, protection from women trafficking and violence against women, reproductive rights, right for participation in the administration and politics and others.</p>
<p>If we look to the timeline of the women`s rights development we can easily examine some periods. The first supporters of women`s rights fought against the inequality on the status of men and women. This struggle began from the earlier countries of mankind and continued till the middle ages. At this period the main problem in the development of women`s rights was that women did not have the same equal rights with men. But the other problem was that the general human rights were nearly absent at this period. After the middle ages the second period began at the development of women`s right. Parallel with the fight for human rights, women began to demand equality with men and some privileges that they are woman. During this period the main issue was the participation of women in the public administration. As we know the Great French Revolution in this period and one of its success &#8211; Declaration of the Rights of Man and of the Citizen of 1789 could not solve this problem. It is clear from the name of this declaration that the declaration stressed on the men`s right not human rights. The French playwright and political activist Olympe de Gouges published his ironic Declaration of the Rights of Women and The Female in 1791. He stresses on the failure of the revolution and providing the basic human rights. De Gouges also draws attention to the fact that under French law women were fully punishable, yet denied equal rights. In my opinion the third period began after 1948, the adoption of Universal Declaration of Human Rights. After this date the modern problems of women became more spread. As the fundamental problems we can show the followings:</p>
<p>-         The right to vote</p>
<p>-         Property rights</p>
<p>-         Birth control</p>
<p>-         Reproductive rights</p>
<p>-         Rape and sexual violence</p>
<p>-         Violence within the family</p>
<p>-         Parental status</p>
<p>-         Marriage and divorce</p>
<p>-         Women trafficking</p>
<p>-         Education and work conditions</p>
<p>-         Gender equality</p>
<p>Despite the many years passed, gender equality remains as the main problem of the women`s rights. The UNICEF report of the 2007 showed that “Gender equality is not only morally right, it is pivotal to human progress and sustainable development”. Also it is interesting to show the statistics from the Global Problems and the Culture of Capitalism by Richard H. Robbins “At the same time that women produce 75 to 90 percent of food crops in the world, they are responsible for the running of households. According to the United Nations, in no country in the world do men come anywhere close to women in the amount of time spent in housework.” This shows that how the role of women important in the mankind and its development. So, if there is a right which gives men privilege, the women also have the right similar this. When we speak about the women`s right it does not mean that we are feminist. Because feminism is totally different from the women`s right. Different from the feminism women`s right is the part of universal human rights which bases on the principle of equality of all humans.</p>
<p><a href="http://arpam.net/2010/05/07/qarabag-konflikti-uz%c9%99rin%c9%99/66-revision-5/" rel="attachment wp-att-747"><img class="aligncenter" title="men-of-quality-women-rights" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/men-of-quality-women-rights.jpg?w=290&#038;h=290" alt="" width="290" height="290" /></a></p>
<p>Women began to fight for their right since the 19<sup>th</sup> century. From this century some women began agitate for the right to vote and participate in the governing bodies of the state and law-making. New Zealand was the first country which gave women right to vote on a national level in 1893. But other countries adopted similar legislation during the 20<sup>th</sup> century. Azerbaijan was also among the first states which gave women equal rights with men and right to vote, right to participation on the governance. When Azerbaijan declared its independence on the 28<sup>th</sup> of May in 1918, it gave the equal rights to men and women. But France as known as the cradle of human rights gave right to vote to women in 1944 and the US in 1920.</p>
<p>19<sup>th</sup> century is also famous for the women fight for their rights. Because the other principal women`s right – property rights got a big attention in this century. Women began to demand the common property after they got married. This issue is one of the big problems of women in Azerbaijan nowadays. The reason spreading this problem is no legalization of the marriage.</p>
<p>The reproductive rights of women and birth control look like as a problem of woman. But if we consider its effects on the society, then we will see that it’s a greatest problem of the whole mankind. This issue affect to the family planning, abortion and population control. So, the mankind must glance these rights as the problem of all humans not only women`s.</p>
<p>Today when we speak about the women`s rights the main problems are the following: the violence against the women within the family, the parental status of the mother after divorce, women trafficking, rape and sexual violence. To solve this problem we do not need any more legislation. For example, in Azerbaijan there is enough legislation for the protection of women`s right. In Azerbaijan there are some privileges for the pregnant and non-pregnant women in the Criminal Code of Azerbaijan. The Article 108 (sexual violence), 108-1(forced pregnancy), 136 (illegal artificial fertilization), 141 (illegal abortion), 149-152 (sexual aggression), 164 (working rights of pregnant women) are directly dedicated to the protection of women. The Criminal Code of Azerbaijan Republic also consist of several articles which protect both men and women rights directly. But there is no any article that protects only men`s right.</p>
<p>Nowadays several declarations and conventions were adopted by the international organization on the field of women`s rights. Here are some of them:</p>
<p>-         The Declaration on the Elimination of Discrimination Against Women, adopted by General Assembly resolution in 1967</p>
<p>-         The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, which entered into force in 1981</p>
<p>-         Protocol to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in Persons, Especially Women and Children, Adopted by the  United Nations (2000)</p>
<p>-         Guidelines on the Protection of Refugee Women, adopted by Office of the United Nations High Commissioner for Refugees (1991)</p>
<p>-         Convention on Consent to Marriage, Minimum Age for Marriage and Registration of Marriages, adopted by United Nations (1962)</p>
<p>-         Resolution 1325 on traffic in women and forced prostitution in Council of Europe member States, adopted by the Council of Europe in 1997</p>
<p>-         Recommendation 1582 on domestic violence against women, adopted by the Council of Europe in 2002</p>
<p>In the end, I want to give two different quotations from The UN-General Kofi Annan and French activist Olympe de Gouges for complete my opinion. Kofi Anna said on International Day for the Elimination of Violence Against Women in 1999 that “Violence against women is perhaps the most shameful human rights violation, and it is perhaps the most pervasive. It knows no boundaries of geography, culture or wealth. As long as it continues, we cannot claim to be making real progress towards equality, development and peace.” And de Gouges said that &#8220;Male and female citizens, being equal in the eyes of the law, must be equally admitted to all honors, positions, and public employment according to their capacity and without other distinctions besides those of their virtues and talents.”</p>
<p><em><strong><a href="http://turalisgandarov.wordpress.com">by TURAL ISGANDAROV</a></strong></em></p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1362/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1362/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1362&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/11/05/womens-rights/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/voteswomen.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">voteswomen</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" medium="image">
			<media:title type="html">More...</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/11/men-of-quality-women-rights.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">men-of-quality-women-rights</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>İNSAN HÜQUQLARININ MÜASİR PROBLEMLƏRİ</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/10/26/rights/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/10/26/rights/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 26 Oct 2011 19:36:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azeri]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1356</guid>
		<description><![CDATA[Müasir dünyada gedən qloballaşma prosesinin əsas səbəbləri kimi dövlətlər arasında informasiya və hərəkət azadlığının artması, inkişaf etməkdə olan və inkişaf etməyən dövlətlərin investisiya cəlb edilməsi üçün sərhədlərini inkişaf etmiş dövlətlərin üzərinə açması, ümümdünya bazarının formalaşması, istehsal-istehlak asılılığının yaranması, xammalın qeyri-stabil paylanması və digər amilləri göstərə bilərik. Qloballaşma dövlətin və cəmiyyətin hər bir sahəsinə təsir göstərdiyi [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1356&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2011/10/26/rights/human-rights2jpeg/" rel="attachment wp-att-1357"><img class="aligncenter size-full wp-image-1357" title="human-rights" src="http://arpam.files.wordpress.com/2011/10/human-rights2jpeg.jpg?w=519&#038;h=366" alt="" width="519" height="366" /></a></p>
<p>Müasir dünyada gedən qloballaşma prosesinin əsas səbəbləri kimi dövlətlər arasında informasiya və hərəkət azadlığının artması, inkişaf etməkdə olan və inkişaf etməyən dövlətlərin investisiya cəlb edilməsi üçün sərhədlərini inkişaf etmiş dövlətlərin üzərinə açması, ümümdünya bazarının formalaşması, istehsal-istehlak asılılığının yaranması, xammalın qeyri-stabil paylanması və digər amilləri göstərə bilərik.<span id="more-1356"></span></p>
<p>Qloballaşma dövlətin və cəmiyyətin hər bir sahəsinə təsir göstərdiyi kimi insan hüquqlarına da əsaslı təsir göstərən amillərdəndir. Ümumiyyətlə, insan hüquqlarının fenomen kimi formalaşması məhz qloballaşmanın cəmiyyətin həyatına fəal şəkildə nüfuz etməsi ilə birbaşa bağlıdır. Qloballaşmanın insan hüquqları sahəsinə göstərdiyi müsbət təsirlər sırasına aşağıdakıları aid edə bilərik:</p>
<p>-         İnsan hüquqlarının ümumbəşəri dəyər kimi formalaşması.</p>
<p>-         İnsan hüquqlarına xüsusi əhəmiyyətin artması.</p>
<p>-         İnsan hüquqlarının daha geniş tətbiq edilməsi, insan hüquqlarının yayılması.</p>
<p>-         İnsan hüquqların tətbiqi metodlarının genişləndirilməsi.</p>
<p>-         İnsan hüquqları sahəsində maarifləndirilmənin artması</p>
<p>-         İnsan hüquqlarına sahəsində təcrübənin əldə edilməsi və paylaşılması.</p>
<p>-         İnsan hüquqlarının milli (və ya dövlət) səviyyəsində olan problemlərinin aradan qaldırılmasında müştərək həll yollarının axtarılması və s.</p>
<p>Bununla yanaşı qloballaşmanın insan hüquqları sahəsində bir neçə mənfi təsirlərini də göstərmək olar:</p>
<p>-         Qloballaşma prosesində insan hüquqlarından bəhanə kimi istifadə olunması, xüsusən də digər dövlətlərin daxili işlərinə qarışılması, suverenliklərin təhlükə qarşısında qalması</p>
<p>-         İnsan hüquqlarının kor-təbii şəkildə yerli şəraitə uyğunlaşdırılmadan tətbiq edilməsi</p>
<p>-         İnsan hüquqları anlayışının mərkəzləşməsi, yəni insan hüquqları anlayışının tez-tez istifadə edilməsinə qarşılıq olaraq bu sahənin insanlara konkret nələr vəd etməsindən yan keçib, ümumiləşdirməyə üstünlük verilməsi.</p>
<p>-         İnsan hüquqlarının ABŞ və Avropa ölkələri tərəfindən təzyiq silahı kimi istifadə olunması.</p>
<p>-         Əksər hallarda insan hüquqlarının müdafiəsi adı ilə müdaxilə edilməsi.</p>
<p>-         Öz milli maraqlarına görə insan hüquqlarının pozulması adı altında bəzi istənməyən dövlətlərin təcrid edilməsi.</p>
<p>-         qloballaşma və inteqrasiya prosesləri nəticəsində dövlətlər arasında gömrük tariflərinin və şərtlərinin yumşadılmasının, əhalinin yerdəyişməsinə qoyulan qadağaların aradan qalxmasının özü ilə gətirdiyi qeyri-qanuni miqrasiya, qaçaqmalçılıq, narkobiznes, mütəşəkkil cinayətkarlıq və digərlərinin insan hüquqlarının qorunması sahəsində ciddi təhdidlərə çevrilməsi</p>
<p>İnsan hüquqlarının həm müasir, həm də ənənəvi problemləri sırasında təhsilin rolunu göstərmək labüddür. Ümumiyyətlə, vətəndaş cəmiyyətinin qurulması, insan hüquqlarının tam və qüsursuz tətbiqi, hüquqi və demokratik dövlətin yaradılması məhz təhsilin cəmiyyətdə oynadığı roldan çox asılıdır. Amma təhsilin səviyyəsinin artırılması sadəcə elmi biliklərin artırılması kimi yox, eyni zamanda insanlara sərbəst düşüncə qabiliyyətinin qazandırılması, onların fərd kimi formalaşdırılması, azad seçimin tətbiq edilməsinin aşılanması kimi nəzərdən keçirilməlidir. Çünki hər bir cəmiyyət istənilən məsələyə öz milli prizmasından yanaşır və onu özününküləşdirərək qəbul edir. Ona görə də, təhsil cəmiyyətin milli şüurunun formalaşdırılmasında əsas rol oynamalıdır.</p>
<p>Bütün bunlarla yanaşı insan hüquqlarının beynəlxalq problemlərinə bir neçə məsələləri də göstərmək olar ki, bu məhz qloballaşmanın gətirdiyi yeniliklərlə bağlıdır. Məsələn, son dövrlərdə qloballaşmanın nəticəsində dövlətlər arasında sərbəst insan hərəkətinin genişlənməsi bu sahədə olan boşluqlardan insan alverinin genişlənməsində istifadə olunmasına şərait yaradır. Insan hüquqlarında gender məsələsinin ön plana çəkilməsi, ailə daxili şiddət, insanlar arasında bir-birinə qarşı dözümsüzlük əslində cəmiyyətin daxilində olan problemlər olsa da, insan hüquqlarına beynəlxalq səviyyədə təsir göstərir. İnsanlar arasında texnologiyalar vasitəsilə əlaqələrin asanlaşması, xüsusən internet vasitəsi ilə təbliğatın genişlənməsi və şəxsi maaariflənmə bu problemləri aktuallaşdırmaqdadır.</p>
<p>Qloballaşma prosesi nəticəsində dövlətlər arasında sərhədlərin aradan qalxması, işçi qüvvəsinə olan tələbatın kəskinləşməsi insan hüquqları sahəsində bir sıra problemlərə səbəb olur ki, bunun başında insan alveri, rasizm və digərləri gəlir. Dünyanın müxtəlif yerlərində cəmiyyətlərin müxtəlif inkişaf səviyyəsi də insan hüquqları sahəsindəki problemlərin yaranma səbəblərindəndir. Belə ki, insan hüquqlarının hakim olduğu cəmiyyətlər əslində dözümsüzlük nümayiş etdirərək insan hüquqlarının mövcud olmadığı cəmiyyətləri maarifləndirmək yerinə daha çox onları təcrid edərək özünü qorumağa çalışır. Bunun ənənəvi sübutu kimi Avropanın digər dövlətlərə və onların cəmiyyətlərinə qarşı yaratdığı diskriminasiya və dözümsüzlük gəlir (Fransada hicabın qadağan edilməsi, Danimarkada İslam dinini təhqir edən karikaturaların dərc edilməsi və s.). Əslində bu məsələdə Avropanın mövqeyinə də birmənalı yanaşmaq düzgün olmazdı. Əsrlərlə müharibələr meydanı olan, insan hüquqlarının bərpa edilməsi uğrunda mübarizələr aparan Avropa bugün qurduğu stabilliyi başqaları tərəfindən müdaxilə edilərək pozulmasını istəmir.</p>
<p>Sonda bildirmək istərdim ki, cəmiyyətdə insan hüquqları sahəsində olan problemlərin yeganə həlli cəmiyyətin ona qarşı olan həssaslığını artırmaqdır. Yəni cəmiyyət hazır olmadığı halda ona insan hüquqlarını tam olduğu kimi tətbiq etməkdə problemi həll etmək mümkün deyil. Problemin həlli yalnız bu amilin bütün insanlar tərəfindən dərk edilərək qəbul edilməsidir. Bir şeyi də nəzərdə saxlayaq ki, yalnız o cəmiyyətdə insan hüquqları davamlı və dəyişməz olur ki, həmin cəmiyyət öz hüquqları üçün mübarizə aparmış olsun.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><em><strong><a href="http://turalisgandarov.wordpress.com">by TURAL ISGANDAROV</a></strong></em></p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1356/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1356/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1356&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/10/26/rights/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://arpam.files.wordpress.com/2011/10/human-rights2jpeg.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">human-rights</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Dilimizin ən böyük düşməni</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/09/25/language/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/09/25/language/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 25 Sep 2011 19:01:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azerbaijan]]></category>
		<category><![CDATA[Azeri]]></category>
		<category><![CDATA[Azercell]]></category>
		<category><![CDATA[Azerfon]]></category>
		<category><![CDATA[Azərbaycan]]></category>
		<category><![CDATA[Bakcell]]></category>
		<category><![CDATA[düşmən]]></category>
		<category><![CDATA[dil]]></category>
		<category><![CDATA[internet]]></category>
		<category><![CDATA[millət]]></category>
		<category><![CDATA[oğuz]]></category>
		<category><![CDATA[sms]]></category>
		<category><![CDATA[türk]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1349</guid>
		<description><![CDATA[Map showing locations of Azerbaijani and related languages:North Azerbaijani (blue), South Azerbaijani (red), Salchuq (green), Qashqa&#8217;i (brown), Afshari (purple) Bugünkü yazımda dilimizin ən böyük düşmənlərindən danışmaq istəyirəm. Bəli, düşmən, özü də ən böyük düşmən&#8230; Dilimizin ən böyük düşməni millətimizin, dövlətimizin düşməni deyil. Dilimizin ən böyük düşməni elə biz özümüzük. BİZ!!! Əgər bir milləti məhv etmək [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1349&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2010/10/10/decentralization/140-revision-9/" rel="attachment wp-att-731" target="_blank"><img title="Azerbaijani_languages" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/azerbaijani_languages.jpg?w=529&#038;h=407" alt="" width="529" height="407" /><em>Map showing locations of Azerbaijani and related languages:</em></a><em><a href="http://arpam.net/2010/10/10/decentralization/140-revision-9/" rel="attachment wp-att-731" target="_blank">North Azerbaijani (blue), South Azerbaijani (red), Salchuq (green), Qashqa&#8217;i (brown), Afshari (purple)</a></em></p>
<p>Bugünkü yazımda dilimizin ən böyük düşmənlərindən danışmaq istəyirəm. Bəli, düşmən, özü də ən böyük düşmən&#8230;</p>
<p>Dilimizin ən böyük düşməni millətimizin, dövlətimizin düşməni deyil. Dilimizin ən böyük düşməni elə biz özümüzük. BİZ!!! Əgər bir milləti məhv etmək lazımdırsa, onun dilini məhv etmək lazımdır ilk öncə. Amma biz nəyə görə öz dilimizi məhv edirik axı???<img title="More..." src="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" alt="" /><span id="more-1349"></span></p>
<p>Azərbaycan dili ən qədim tarixə malik dillərdən biri olmaqla günümüzdə Azərbaycan Respublikasının dövlət və Dağıstan Respublikasının rəsmi dilidir. Dünyada 50 milyondan artıq insan Azərbaycan dilində danışır. Türk dilləri ailəsinin Oğuz qrupuna aid olan Azərbaycan dili ilk dəfə 1501-ci ildə Səfəvilər dövlətində rəsmi dövlət dili statusu alır. Lakin uzun müddət Azərbaycan dili türk dili, tatar dili, Azərbaycan türkcəsi kimi adlandırırlır. XX əsrin əvvəllərindən başlayaraq 1956-cı ilə qədər Azərbaycan dili rəsmi və qeyri-rəsmi formalarda Azərbaycan türkcəsi kimi adlandırılır. 1956-cı ildə Azərbaycan SSR-nin 1937-ci il konstitusiyasına əlavə edilərək qeyd edilir ki, Azərbaycanın dövlət dili Azərbaycan dilidir. 1995-ci ildə qəbul edilən müstəqil Azərbaycan Respublikasının ilk konstitusiyasında da dövlət dili Azərbaycan dili adlandırılır.</p>
<p>Azərbaycan Respublikasının dövlət dilinə hörmət hər bir vətəndaşın borcudur. Vətəndaşlığı bir kənara qoyaq, bu hər bir Azərbaycanlının borcudur. Azərbaycan dilinə hörmət etmək, onu qorumaq, onun təbiiliyini pozmamaq, dilin gözəlliyinə xələl gətirməmək hər bir Azərbaycan sevən şəxsin borcudur. Amma günümüzdə bu məsələ demək olar ki, minimal səviyyədədir. Necə?</p>
<p>Azərbaycan əhalisinin böyük bir hissəsi aktiv internet istifadəçiləridir. Eyni zamanda demək olar ki, hər kəsdə mobil telefon var. Mobil telefonların menyusunda Azərbaycan dili olduğu halda telefonu Azərbaycan dilində işlədən insanlara nədənsə səviyyəsiz kimi baxırlar. Nədi, telefon ancaq rus və ya ingilis dilində işlədilməlidir??? Dəhşətlisi odur ki, telefon menyusunda Azərbaycan dili ola-ola həmin telefonu türk dilində işlədəsən&#8230; Mən türk dilinin əleyhinə demirəm, dillərimizin kökü birdi, amma heç bir dil mənim öz doğma dilimdən üstün deyildir. Bu sahədə ən böyük günahlardan biri də elə mobil operatorlardadır. BAKCELL, AZERCELL və AZERFON öz fəaliyyətlərindən yekə yekə danışmaq əvəzinə Azərbaycan şriftləri ilə yazılan sms-lərə üçqat qiymət tətbiq etməsinlər. Əgər smslər-də &#8220;ı&#8221;, &#8220;ğ&#8221; və ya &#8220;ə&#8221;hərfləri yazırsansa, bu sənə üçqat baha başa gəlməklə yanaşı sms-in göndərildiyi abonentdə oxunmama imkanı da var. Belə deyək də, burada günahı mobil operatorların üzərinə ataraq özümüzü məsuliyyətdən azad etdik. Amma ən böyük problem internetdədir.</p>
<p>Hamıya məlumdur ki, istənilən Windows əməliyyat sistemi olan komputerlərdə Azərbaycan dili mövcuddur. Əməliyyat sisteminin özü Azərbaycan dilində olmasa da, hər hansı bir mətni yazmaq üçün Azərbaycan şriftlərini tətbiq etmək mümkündür. Dilimizi məhv edən insanlar məhz internet istifadəçiləridir. O, istifadəçilər ki, Azərbaycan şriftləri ilə yazmırlar və buna əsassız səbəblər göstərirlər. Ay nə bilim, mənim dili dəyişməkdən başım çıxmır, Ə, I, Ö, Ü, Ğ hərflərinin yerini bilmirəm, elə yazma çətin olur&#8230; Bilməmək ayıb deyil, bilmədiyini bildiyin halda onu öyrənməmək ayıbdır. İnternet istifadəçiləri sayəsində dilimizdə deformasiya olunmuş bəzi hərflər:</p>
<p>ə &#8211; e kimi</p>
<p>ı &#8211; i kimi</p>
<p>ğ &#8211; g, gh, kh, h, x kimi</p>
<p>ü &#8211; u kimi</p>
<p>ö &#8211; o kimi</p>
<p>ş &#8211; w, sh, s kimi</p>
<p>ç &#8211; ch, c, 4 kimi</p>
<p>Məntiqsizlik bilirsiz hardadır??? Ş hərfinin yerinə W, Ç hərfinin yerinə də 4 yazmaqda. Şəxsən mən bu insanların nəinki savadlarına, hətta ağıllarına, məntiqlərinə və şəxsiyyətlərinə belə şübhə edirəm.</p>
<p>Bu cümləyə fikir verin: &#8220;men ag qara fonda u4 eded wekil 4ekdirmiwem.&#8221;</p>
<p>indi də bu cümləyə: &#8220;Mən ağ-qara fonda üç ədəd şəkil çəkdirmişəm.&#8221;</p>
<p>Məncə, cümlələr arasında fərqi izah etməyə ehtiyac yoxdur. Sizdən sadəcə bir xahişim və bir vətəndaş kimi tələbim var. Əgər Azərbaycanlısınızsa, Azərbaycan Respublikası vətəndaşısınızsa, Azərbaycanı sevirsinizsə, Azərbaycan vətəninizdirsə, bu dili qoruyun. Onun deformasiya olaraq məhv olunmasına qarşı mübarizə aparın. Hər yerdə, hər məkanda öz şriftlərimizdən yazmağı təbliğ edin və hətta tələb edin. Dilimizi nümayiş etdirən zaman, xüsusilə də xaricilərə bizim dili göstərən zaman mütləq öz şriftlərimizdən istifadə edin. Deformasiya edilmiş, dəyişdirilmiş və saxtalaşdırılmış Azərbaycan dilinə imkan vermiyin. Bu məhvimizə aparan ən əsas yoldur. Əgər hələ də Azərbaycan şriftlərindən istifadə etmirsənsə, onda elə bu dəqiqədən Azərbaycan şriftlərinə keç. Vətən üçün heç olmasa, bu yaxşılığı elə. Əgər sən Azərbaycan şrifti ilə yazırsansa, deməli sən bu vətənə qulluq edən şəxslərdən birisən, bu vətənin sərhədlərini qoruyan əsgər qədər müqəddəs vəzifə yerinə yetirirsən.</p>
<p>DİLİMİZİ QORUYUN!!!</p>
<p><em><strong><a href="http://http://turalisgandarov.wordpress.com/" target="_blank">Tural İsgəndərov</a></strong></em></p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/azerbaijan/'>Azerbaijan</a>, <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1349/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1349/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1349&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/09/25/language/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/azerbaijani_languages.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Azerbaijani_languages</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" medium="image">
			<media:title type="html">More...</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Behind the Forum «За взаимопонимание на Кавказе»</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/09/16/behind-the-forum/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/09/16/behind-the-forum/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 16 Sep 2011 10:48:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[English]]></category>
		<category><![CDATA[Abkhazia]]></category>
		<category><![CDATA[Armenia]]></category>
		<category><![CDATA[Austria]]></category>
		<category><![CDATA[Azerbaijan]]></category>
		<category><![CDATA[«За взаимопонимание на Кавказе»]]></category>
		<category><![CDATA[camp]]></category>
		<category><![CDATA[Caucasus]]></category>
		<category><![CDATA[Chechnya]]></category>
		<category><![CDATA[Daghestan]]></category>
		<category><![CDATA[Directorate of Youth and Sport of the Council of Europe]]></category>
		<category><![CDATA[Международный молодежный форум]]></category>
		<category><![CDATA[Europa Park]]></category>
		<category><![CDATA[European Youth Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[france]]></category>
		<category><![CDATA[Garachay-Cherkez]]></category>
		<category><![CDATA[Georgia]]></category>
		<category><![CDATA[germany]]></category>
		<category><![CDATA[Ingushetia]]></category>
		<category><![CDATA[Kabardino-Balkaria]]></category>
		<category><![CDATA[Lithuania]]></category>
		<category><![CDATA[Moldova]]></category>
		<category><![CDATA[Nagorna-Karabakh]]></category>
		<category><![CDATA[National Youth Council of Russia]]></category>
		<category><![CDATA[North Osetia]]></category>
		<category><![CDATA[peace]]></category>
		<category><![CDATA[Russia]]></category>
		<category><![CDATA[Rust]]></category>
		<category><![CDATA[Serbia]]></category>
		<category><![CDATA[Starsbourg]]></category>
		<category><![CDATA[the Netherlands]]></category>
		<category><![CDATA[The United Kingdom]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraine]]></category>
		<category><![CDATA[Youth Peace Camp]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1344</guid>
		<description><![CDATA[The International Youth Forum &#8220;For Mutual Understanding in the Caucasus&#8221; was held in Nalchik, Kabardino-Balkaria, The Russian Federation, on the 9-12 September. Forum brought together more than 80 young people from the different countries and organizations of Europe. The United Kingdom, the Netherlands, Austria, Serbia, Ukraine, Lithuania, Azerbaijan, Georgia, Armenia, Abkhaziya and federatives of the [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1344&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2010/12/04/david/376-revision-7/" rel="attachment wp-att-701"><img class="aligncenter" title="Za_vzaim_Kavk" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/za_vzaim_kavk.png?w=240&#038;h=254" alt="international youth forum" width="240" height="254" /></a></p>
<p>The International Youth Forum &#8220;For Mutual Understanding in the Caucasus&#8221; was held in Nalchik, Kabardino-Balkaria, The Russian Federation, on the 9-12 September. Forum brought together more than 80 young people from the different countries and organizations of Europe. The United Kingdom, the Netherlands, Austria, Serbia, Ukraine, Lithuania, Azerbaijan, Georgia, Armenia, Abkhaziya and federatives of the Russian Federation: Kabardino-Balkaria, Chechnya, Daghestan, Ingushetia, North Osetia and Garachay-Cherkez were presented countires and republics at this Forum.<img title="More..." src="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" alt="" /><span id="more-1344"></span></p>
<p>The International Forum aims to support and re-affirm the role of youth policy and youth work, especially focusing on intercultural dialogue and youth active participation , in sustainable peace-building. Therefore the Forum will stress the role of youth organizations in promoting and transforming in reality the Council of Europe core values (democracy, human rights and rule of law) especially through youth activities based on non-formal education, building up on the achievements of the Kazan Action Plan and further contributing to its implementation.</p>
<p>I want to write not the officially about the forum, but unofficially what happened there. Firstly, let`s began from our trip. 5 of 6 participants of the Azerbaijan were travelled by bus from Baku to Nalchik. Everything was ok till the border of Azerbaijan and Russia. After we passed Azerbaijani border we had to wait at the Russian side. The passport control was just terrible. If you do not put 100 Russian rubl on your passport the controller says &#8220;your document is not correct&#8221;. After giving 100 rubl all mistakes in your documents become correct. In this time I could not imagine that the worst is waiting us. Our bus to shorten its way nearly 200 km changed its direction to the North Caucasus Republic. We were going to the forum called &#8220;FOR MUTUAL UNDERSTANDING IN THE CAUCASUS&#8221; but we could not see any mutual understanding in the region. from 00:00 am to 06:00 pm our bus was stopped 6 time at the posts. It is normally that they check the bus but it is not normally when they come in the bus with rifle and demand our passport. After they collecting passports they wants money to give them back. The terrible side was that uniforms of these soldiers were not disciplined and all of they were drunk. When we travelling the European Union we are passing from country to country without any border, but it was terrible having borders inside one Federation. when we was at the post of Beslan, North Osetia, they demanded the official translation oh international passports.  do you imagine, OFFICIAL translation of INTERNATIONAL passports. it was absurd, because when we enter to the Russian Federation the inspector of the Federation did not say that we need translation, but the drunk soldier in the post demands translation.  after the terrible night finally we reached to Pyatigorsk and the took bus to Nalchik.</p>
<p>Nalchik &#8211; little, green and nice town. Nalchik was very similar with the cities of Azerbaijan but also has many differences. firstly, when I stayed nearly 5 days in Russia, I witnessed that there were many changes in Azerbaijan after the collapse of Soviet Union. In this days I felt myself as living in the 1980s, Soviet times. I am happy that Azerbaijan has changed. every policeman in the city was totally armed with rifle. You can not feel yourself secure when your walking in the town. The organisers from the Russian also asked us not to leave hotel after 10:00 pm for our security.</p>
<p>During the conversations with other participants I saw that there are many disinformation about the Azerbaijan. first of all, many of them imagined Azerbaijan as a totally religious country like Iran, as a part of Turkey, as a non-developed country like Africa and such things. Many of them thought that Azerbaijan is the aggressive part at the war between Armenia and Azerbaijan and Azerbaijan do not want peace in the Caucasus. And I am sure that the opinion of these participants changed after the conversation with us and they got the exact facts about our country.</p>
<p>I can surely say that Azerbaijan is the only country which is ready for MUTUAL understanding in the Caucasus. Azerbaijani people is more open minded than the population of other countries. Our people can respect other nations and can form an international society.</p>
<p><a href="http://arpam.net/2010/11/24/difai-milli-mudafi%c9%99-t%c9%99skilatimiz/337-revision-3/" rel="attachment wp-att-706"><img class="aligncenter" title="me in Nalchik" src="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/me.jpg?w=300&#038;h=225" alt="" width="300" height="225" /></a></p>
<p>At the end I have a special thanks for our friends from Kabardino-Balkaria: <strong>Tanzilya Totrukova, Madina Kardanova, Amina Gendugova, Madina Ansokova and Karina</strong>. they helped Azerbaijani delegation to walk around the Nalchik, to enjoy from this town despite there was heavy rain. Dear friends, thanks for everything!</p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/english/'>English</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1344/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1344/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1344&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/09/16/behind-the-forum/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/za_vzaim_kavk.png" medium="image">
			<media:title type="html">Za_vzaim_Kavk</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.wordpress.com/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/img/trans.gif" medium="image">
			<media:title type="html">More...</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://turalisgandarov.files.wordpress.com/2011/09/me.jpg?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">me in Nalchik</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Vətəndaş məsuliyyətsizliyi</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/09/02/v%c9%99t%c9%99ndas-m%c9%99suliyy%c9%99tsizliyi/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/09/02/v%c9%99t%c9%99ndas-m%c9%99suliyy%c9%99tsizliyi/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 02 Sep 2011 19:07:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azeri]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1335</guid>
		<description><![CDATA[Həyatımızda baş verən bütün mənfiliklərin kökündə sadəcə və sadəcə cəmiyyətimiz dayanır. Səbəbini bilmirəm amma cəmiyyətimizdə yaltaqlar səmimilərdən daha çoxdur. Kimə və niyə yaltaqlanırlar bilmirəm&#8230; Bütün bu yaltaqlıqların kökünün saxtakarlığa dayandığından hamının xəbəri ola-ola&#8230; cəmiyyətdə özünü dərk etmə prosesi getmədikçə biz bu problemin həllini tapa bilmərik. əgər bugün cəmiyyətdə korrupsiya varsa, günahı birbaşa vətəndaşdadır. əgər bugün [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1335&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2011/09/02/v%c9%99t%c9%99ndas-m%c9%99suliyy%c9%99tsizliyi/goldfish-jumping-out-of-the-water/" rel="attachment wp-att-1336"><img class="aligncenter size-full wp-image-1336" title="goldfish jumping out of the water" src="http://arpam.files.wordpress.com/2011/09/goldfish.jpg?w=519" alt=""   /></a></p>
<p>Həyatımızda baş verən bütün mənfiliklərin kökündə sadəcə və sadəcə cəmiyyətimiz dayanır. Səbəbini bilmirəm amma cəmiyyətimizdə yaltaqlar səmimilərdən daha çoxdur. Kimə və niyə yaltaqlanırlar bilmirəm&#8230; Bütün bu yaltaqlıqların kökünün saxtakarlığa dayandığından hamının xəbəri ola-ola&#8230; cəmiyyətdə özünü dərk etmə prosesi getmədikçə biz bu problemin həllini tapa bilmərik. əgər bugün cəmiyyətdə korrupsiya varsa, günahı birbaşa vətəndaşdadır. əgər bugün sənədlərin düzəldilməsində saxtakarlıq varsa günahı birbaşa vətəndaşdadı. əgər bugün cəmiyyətdə qanun pozuntusu varsa, günahı birbaşa vətəndaşdadı. Gəlin bir neçə məsələni xırdalayaq&#8230;<span id="more-1335"></span></p>
<p>ən sadə bir şey, avtovağzaldasan və 0,5 litrlik su alırsan. Hamı bilir ki, bunun qiyməti 20 qəpikdir, amma orada o suyu adama 50 qəpiyə soxuşdururlar. Məsələ 30 qəpiyin dəyərində deyil ee, məsələ 30 qəpiyin arxasında görünməyən 30 illik məsuliyyətsizlikdədir. Sizlərdən neçə nəfər tələb edib ki, bu suya 50 yox, məhz öz real qiyməti olan 20 qəpiyi ödəsin??? 30 qəpik nədir ki onun davasını edim deyib öz qürurunuzu alçaltmamaqla cəmiyyəti bir addım geriyə aparmısınız. Və ya aranızdan neçəsi ödədiyi 50 qəpiyə görə çek tələb edib? əminliklə deyərəm ki, heç biriniz&#8230; bu halda işbazlara suni qiymət artımının yaradılması fürsətini kim verir??? Elə sən özün. Bu 30 qəpik 20 metrdən sonra 6 manata çevrilir. Necə?? Bayram günü Gəncədən Bakıya gəlirsən. 5,85 manat əvəzinə səndən 12 manat istəyir. Sən də çıxardıb verirsən ki, təki evə rahat gedim. Amma vətəndaş cəmiyyəti olsaydı, hamı yekdilliklə həmin avtobusa minməkdən imtina etsəydi, əminəm ki, bir daha heç kim avtobusun qiymətini qaldırmazdı.</p>
<p>Axı bizim ölkədə bir söz var. Bir işin qanunla əsaslarla alınmayanda sənə ətrafdakılardan dəstək gəlir: çalış gör düzüb qoşa bilirsən&#8230; cəmiyyətimizi məhvə aparan bu cümlə gündəlik həyatın bir hissəsinə çevrilib. Belə yerdə ağıllı adam durub deməzmi ki, ay sənin qadan alım, qanun icazə verməyəndən sonra necə düzüm qoşum???</p>
<p>İnsanlarımızın əksəriyyəti avtobus sürücüsünün dayanacaq yerinə onun evinin qabağında saxlamamasına  görə onu söyürsə, sonra hansı haqla avtobusların qaydaları pozmasını iddia edirlər? İnsanların demək olar ki, hamısı hər hansı bir dövlət orqanından narazı olduğu halda bunu mədəni şəkildə daha yüksək dövlət orqanına məktub yazaraq bildirmək əvəzinə söyüşə əl atırlar??? Axı insanlarımız nə vaxt həmrəy olaraq öz problemlərini dilə gətirirlər???</p>
<p><a href="http://arpam.net/2011/09/02/v%c9%99t%c9%99ndas-m%c9%99suliyy%c9%99tsizliyi/problems_img/" rel="attachment wp-att-1337"><img class="aligncenter size-full wp-image-1337" title="problems_img" src="http://arpam.files.wordpress.com/2011/09/problems_img.jpg?w=519" alt=""   /></a></p>
<p>Qısa bir müraciətim var. Ey əziz həmvətənlilərim! əgər höküməti (dövlət demir haa, hökümət deyirəm. Dövlət toxunulmaz və müqəddəsdir, hökümət isə dövlətin idarə edilmə vasitəsidir) hər hansı bir sosial problemə görə tənqid edirsinizsə, çox böyük səhv iş görürsünüz. Keçin güzgünün qabağına və özünüzə baxın. Özünüzü dəyişdirin və ətrafdan daha yaxşılarını tələb edin. Dövləti yaşadan cəmiyyətdir, cəmiyyəti formalaşdıran fərddir. Özünüz dəyişmədən dəyişiklik tələb etməyin. Unutmayın ki, cəmiyyətin səviyyəsi sizin səviyyənizdən asılıdır. əgər bugün cəmiyyətdə problem varsa, bunun ilk günahkarı sənsən. Çünki sən laqeyd, məsuliyyətsiz vətəndaşsan.</p>
<p>İdeal cəmiyyət arzulayırsan??? Onda bir vətənDAŞ kimi yox, VƏTƏNDAŞ kimi sadəcə və sadəcə öz hüquq və azadlıqlarınızı öyrənməyin. İlk npvbədə VƏTƏNDAŞLIQ VƏZİFƏLƏRİNİZİ VƏ MƏSULİYYƏTİNİZİ dərk edin.</p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1335/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1335/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1335&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/09/02/v%c9%99t%c9%99ndas-m%c9%99suliyy%c9%99tsizliyi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://arpam.files.wordpress.com/2011/09/goldfish.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">goldfish jumping out of the water</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://arpam.files.wordpress.com/2011/09/problems_img.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">problems_img</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Администрация Президента АР ответила на письмо 13-летней армянской девочки</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/08/13/%d0%b0%d0%b4%d0%bc%d0%b8%d0%bd%d0%b8%d1%81%d1%82%d1%80%d0%b0%d1%86%d0%b8%d1%8f-%d0%bf%d1%80%d0%b5%d0%b7%d0%b8%d0%b4%d0%b5%d0%bd%d1%82%d0%b0-%d0%b0%d1%80-%d0%be%d1%82%d0%b2%d0%b5%d1%82%d0%b8%d0%bb/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/08/13/%d0%b0%d0%b4%d0%bc%d0%b8%d0%bd%d0%b8%d1%81%d1%82%d1%80%d0%b0%d1%86%d0%b8%d1%8f-%d0%bf%d1%80%d0%b5%d0%b7%d0%b8%d0%b4%d0%b5%d0%bd%d1%82%d0%b0-%d0%b0%d1%80-%d0%be%d1%82%d0%b2%d0%b5%d1%82%d0%b8%d0%bb/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 13 Aug 2011 17:59:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tural M. Isgandarov</dc:creator>
				<category><![CDATA[Articles in Russian]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1327</guid>
		<description><![CDATA[&#8220;Дорогая Аделина, Администрация Президента Азербайджанской Республики внимательно относится к обращениям каждого жителя Азербайджана на имя Президента Ильхама Алиева, и потому твое письмо не могло остаться без ответа. Искренне надеюсь, что ты написала это письмо сама безо всяких кабинетных политтехнологов, исходя из собственного непритворного желания жить в мире и стремления вернуть в наш общий дом под [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1327&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2011/08/13/%d0%b0%d0%b4%d0%bc%d0%b8%d0%bd%d0%b8%d1%81%d1%82%d1%80%d0%b0%d1%86%d0%b8%d1%8f-%d0%bf%d1%80%d0%b5%d0%b7%d0%b8%d0%b4%d0%b5%d0%bd%d1%82%d0%b0-%d0%b0%d1%80-%d0%be%d1%82%d0%b2%d0%b5%d1%82%d0%b8%d0%bb/attachment/342951/" rel="attachment wp-att-1328"><img class="aligncenter size-full wp-image-1328" title="the real map of Azerbaijan" src="http://arpam.files.wordpress.com/2011/08/342951.jpg?w=519" alt=""   /></a></p>
<p>&#8220;Дорогая Аделина,</p>
<p>Администрация Президента Азербайджанской Республики внимательно относится к обращениям каждого жителя Азербайджана на имя Президента Ильхама Алиева, и потому твое письмо не могло остаться без ответа.</p>
<p>Искренне надеюсь, что ты написала это письмо сама безо всяких кабинетных политтехнологов, исходя из собственного непритворного желания жить в мире и стремления вернуть в наш общий дом под названием Южный Кавказ согласие и стабильность.<span id="more-1327"></span></p>
<p>Ты пишешь, что родилась и живешь в городе Степанакерт. В действительности этот город называется Ханкенди. Ты пишешь, что любишь свой край, потому что Карабах &#8211; твоя родина, а также родина твоих папы и мамы, дедушки и бабушки.</p>
<p>Но точно также как и ты, своей родиной Ханкенди считают азербайджанцы, папы и мамы, дедушки и бабушки которых родились там. Ведь, город этот был основан в конце XVIII века Карабахскими ханами, главами одного из государственных образований, созданных азербайджанцами того времени.</p>
<p>Он возник как поселок для отдыха членов и приближенных ханской семьи. Для удобства ханов первые дворцы были заложены в нескольких километрах от столицы ханства Панахабада, ныне города Шуша, на горных склонах.</p>
<p>Деревня, в которой время от времени жили только члены ханской семьи, получила название &#8220;Ханын кенди&#8221;, что в переводе с азербайджанского означает &#8220;Село хана&#8221;, а позже за ним окончательно закрепилось название &#8220;Ханкенди&#8221; &#8211; &#8220;Ханское село&#8221;. Лишь в 1923 году, спустя более 100 лет после своего создания, Ханкенди переименовали в Степанакерт, в честь большевика Степана Шаумяна.</p>
<p>Кстати, тебе, наверное, будет интересно узнать, что это самое Шушинское и Карабахское ханство вступило в состав Российской империи согласно Кюрекчайскому договору, подписанному 14 мая 1805 года между Ибрагим-хан Шушинским и Карабахским и Всероссийских войск генералом князем Павлом Цициановым.</p>
<p>Если посмотреть на текст подписанного трактата, а также подписавшие его стороны, то нигде нет и намека на какую-либо политическую роль армян в Карабахе. Хотя мы, безусловно, не отрицаем, что армяне жили в Нагорном Карабахе, но они составляли лишь меньшинство от общего числа населения.</p>
<p>Нисколько не пытаясь читать тебе нудных лекций по истории региона, отмечу, что массово заселяться на Южный Кавказ, в том числе и в Карабах, армяне стали лишь после вступления этих земель в состав Российской империи. В Туркманчайском договоре 1828 года, разделившем Азербайджан между Россией и Персией, обговариваются условия переселения из Южного Азербайджана, вошедшего в состав Персии, на завоеванный Россией Кавказ и выезда отсюда всех кто хочет.</p>
<p>В итоге, согласно этому Договору десятки тысяч мусульман &#8211; жителей азербайджанских ханств покинули Кавказ, перешедший к христианской России, и переселились в Южный Азербайджан.</p>
<p>На Кавказ же, на исторические земли азербайджанцев, по инициативе полковника Лазарева (кстати, армянина по национальности) и российского посла в Персии А.С. Грибоедова были переселены десятки тысяч армян. Так, царская администрация преследуя собственные цели изменила в определенной степени этнический состав в Нагорном Карабахе.</p>
<p>Надеюсь, в одну из звездных ночей, которые в Карабахе особо красивы, когда ты будешь глядеть на небо и мечтать о своем безоблачном будущем, ты спросишь об этом своего дедушку. Так же как не лишним будет напомнить им &#8211; твоим папе и маме, бабушке и дедушке, что в 1978 году армяне Нагорного Карабаха отмечали 150-летие своего переселения, и в честь этого был воздвигнут памятник в селе Марагашен &#8211; Ленинаван Мардакертско &#8211; Агдаринского района.</p>
<p>Однако, этот памятник в честь переселения первых армянских семей в Карабах, был разрушен армянскими вооруженными формированиями в 1988 году в начальный период Карабахской войны.</p>
<p>А теперь Аделина представь, что не только в Ханкенди, но и в другие захваченные Арменией города и районы Азербайджана &#8211; Шушу, Ходжалы, Аскеран, Ходжавенд, Агдере и Гадрут, в места своего детства в Лачыне, Кельбаджаре, Агдаме, Джебраиле, Физули, Губадлы и Зенгилане, на родину своих предков не могут вернуться около миллиона азербайджанцев.</p>
<p>Твои ровесники-азербайджанцы питают надежду когда-нибудь увидеть дом своих дедушек и бабушек, могилы своих предков. Надеюсь, что ты поймешь, как им больно вот уже почти два десятка лет, а это больше, чем ты прожила. Каково, по-твоему, жить вдали от родного очага?</p>
<p>Уверен, ты поймешь, что если в каком-то уголке земного шара родилась та или иная армянская девочка, а также ее родители, это не дает основания считать эту землю исторически армянской территорией.</p>
<p>Тебе, наверное, известно, что американская поп-исполнительница армянского происхождения, Шер, настоящее имя которой Шерилин Саркисян, родилась в США.А известный французский актер и шансонье армянского присхождения Шарль Азнавур родился в Париже.</p>
<p>Но это вовсе не означает, что США, или отдельно Калифорния, Франция, или отдельно Париж, являются древними провинциями Армении. Хотя, я вполне допускаю, что именно это утверждают учебники по истории, из которых ты черпаешь свои знания в школе Ханкенди и взрослые, которые тебя окружают.</p>
<p>Они, эти взрослые, конечно, немало повидали на своем веку и имеют право на собственное мнение. Просто, когда в следующий раз они начнут рассказывать тебе о том, что Карабах якобы всегда был исторически армянской территорией, напомни им про 150-летие переселения армян в Нагорный Карабах.</p>
<p>Когда взрослые будут говорить о том, что Арцах &#8211; это древняя провинция Армении, напомни им слова видного армянского историка, академика Сурена Тиграновича Еремяна, который писал о древнеалбанских, а не древнеармянских, областях Арцах и Утик.</p>
<p>А когда взрослые будут утверждать о Сумгайыте, Кировабаде и Баку, то пусть, прежде всего, расскажут тебе о погромах и убийствах в Гафане, Мегри, Аскеране, Гукарке. Там пострадало намного больше жителей Армении азербайджанской национальности, чем армян в азербайджанских городах.</p>
<p>Спроси у взрослых, был ли хотя бы один азербайджанец, принимавший участие в погромах против своих соотечественников в Гукарке и других районах Армении, наподобие сумгайытского убийцы Эдуарда Григоряна? Нашелся ли хотя бы один житель Армении, укрывший у себя азербайджанца и спасший жизнь соседа?</p>
<p>Аделина, тебе сегодня 13 лет. Столько же было многим из тех азербайджанцев, которых жестоко и бесчеловечно лишали жизни 26 февраля 1992 года в городе Ходжалы, исключительно лишь для того, чтобы, выражаясь словами Президента Армении Сержа Саргсяна, &#8220;сломать стереотип&#8221;. Запомни эту дату. Это был настоящий геноцид.</p>
<p>Среди 613 человек, убитых в Ходжалы, было 106 женщин, 63 ребенка, 70 стариков. 25 детей потеряли обоих родителей, еще 76 были ранены, а 19 были взяты в заложники с целью дальнейшего обмена.</p>
<p>Многие их этих детей были младше тебя, Аделина, и некоторые из них были заживо сожжены, им отрубили головы, младенцам выкололи глаза. Поверь, что крайне сложно писать эти строки без слез на глазах. Эта дата уже вошла в историю как одно из самых кровавых преступлений против человечности. Никакая война не может быть оправданием столь варварских и изуверских действий.</p>
<p>Ты написала, что старшие рассказали тебе о том, что &#8220;до войны, даже 50 или 100 лет назад, когда здесь были азербайджанцы, в случае смерти их вывозили из Карабаха и хоронили на их настоящей родине, потому что знали, что это не их родина, не их земля. Поэтому здесь почти нет азербайджанских кладбищ&#8230;&#8221;.</p>
<p>Тебе, наверное, стоит знать, что сказанное тобой в действительности лишь подтверждает факт массового уничтожения азербайджанских, мусульманских кладбищ, храмов и мавзолеев в Нагорном Карабахе и прилегающих к нему районах.</p>
<p>Тебе, никогда не видевшей азербайджанцев будет интересно, тем более об этом твои бабушки и дедушки не расскажут, что в Нагорном Карабахе, только вокруг азербайджанского города Шуша было 37 азербайджанских сел, где было 21 большое кладбище.</p>
<p>В самом городе Шуша было 2 больших азербайджанских кладбища: &#8220;Мирза Гасан&#8221; и &#8220;Мир Фасех&#8221;. Имелись кладбища вокруг старых мечетей Юхары Гёйхар-ага и Ашагы Гёйхар-ага в центре города Шуша, которые ныне разрушены.</p>
<p>Древние кладбища были в селах Гайбалы, Гушчулар, Зарыфлы, Сафи Ханлар, Халфалы, Ханалы, Гушчу и др. Разве твои дедушки и бабушки забыли про азербайджанские кладбища, которые были вокруг практически каждой мечети в Нагорном Карабахе, в местечке Джыдыр Дюзю, вокруг мавзолея Молла Панах Вагифа, а также ниже города Шуша?</p>
<p>Если в Карабахе не запрещен Интернет, то, используя программу &#8221; Google Earth &#8220;, по снятым с космоса фотоснимкам ты увидишь разрушенные, опустевшие азербайджанские города, села, мечети и кладбища, расположенные всего лишь в нескольких километрах от твоего дома. Черными зияющими пятнами выглядят из космоса кладбища вокруг сел Туг, Ахыллы, Салакетин, Гарабаглы, Амираллар, Муганлы и других населенных пунктов Ходжавендского района.</p>
<p>В центре города Ходжавенд (Мартуни), куда армяне были переселены в 1930-е годы, находилось древнее кладбище и мавзолей Ашыглы Гоша Гумбез, которые армяне разрушили в 1989 году. Кстати, недалеко от города Ходжавенд, в прифронтовой полосе находится древнейшее кладбище &#8220;Наргизтепе&#8221;, где похоронены огузские ханы, а также Гараджа Чабан, о котором рассказывается в эпосе 7 века &#8220;Деде-Горгуд&#8221;. В местечке &#8220;Фындыглы ястан&#8221; имелось древнее азербайджанское кладбище, где возраст некоторых могил превышал 2500-3000 лет. Этот список легко продолжить.</p>
<p>Аделина, знай ты эту правду раньше, хватило бы у твоих родителей смелости взглянуть в твои глаза и сказать, что в Карабахе не было азербайджанских кладбищ?</p>
<p>Не хотелось бы утомлять тебя обилием исторических фактов, но не меньшим лукавством являются и разговоры о том, что &#8220;70 лет назад руководитель по имени Сталин нарочно передал нашу землю Азербайджану&#8221;.</p>
<p>Дело в том, что Сталин тогда не имел права голоса и просто принимал участие в заседании, где большинство в итоге проголосовало за то чтобы &#8220;оставить нагорную часть Карабаха в составе Азербайджана&#8221;. А все эти разговоры о якобы передаче этих земель, являются лишь интерпретацией истории на армянский лад.</p>
<p>Аналогичного отношения заслуживают и попытки придать законный характер незаконному решению об одностороннем выходе Нагорно-Карабахской Автономной Области (НКАО) из состава Азербайджана в нарушение союзного и международного законодательства.</p>
<p>Аделина, к моему глубокому сожалению, взрослые, рассказывающие тебе об истоках нашего конфликта, жестоко перевирают историю и игнорируют факты. Ты глубоко заблуждаешься, когда пишешь о том, что Гейдар Алиев начал войну против твоего народа.</p>
<p>Не азербайджанцы приняли в 1989 году одностороннее решение от имени представителей армянской общины НКАО, что,во-первых, игнорировало мнение азербайджанской общины области, а во-вторых, нарушало установленный законом порядок.</p>
<p>Кстати, тебе, наверное, стоит знать, что по сей день все международное сообщество продолжает считать Нагорный Карабах неотъемлемой частью Азербайджанской Республики, что подтверждается резолюциями многих международных организаций, включая известную тебе Генеральную Ассамблею ООН.</p>
<p>И, кстати, не азербайджанцы развязали конфликт, в результате которого армянами были атакованы азербайджанские села, деревни и города, осуществлены этнические чистки, направленные против мирного азербайджанского населения Нагорного Карабаха. Не будет лишним подчеркнуть, что именно благодаря Гейдару Алиеву, который вернулся в Баку в июне 1993 года, в мае 1994 года была подписана договоренность о прекращении огня. Так, твой отец смог вернуться домой живым, и спустя 4 года после этого на свет появилась ты.</p>
<p>Ты пишешь, что никогда не видела азербайджанцев. Понимаю. Такие ныне пришли времена, что в исторически азербайджанском Нагорном Карабахе не осталось азербайджанцев, а в Армении &#8211; никого, кроме армян.</p>
<p>В Азербайджане же счастливо проживают представители десятков различных национальностей, в том числе и армяне, которых твои ровесники могут тут видеть. Ты пишешь, что в свободное время задумываешься о многом.</p>
<p>Вот и задумайся над тем, как так получилось, что Армения является ныне моноэтническим, а Азербайджан &#8211; многонациональным государством? Если ты не знаешь, что такое моноэтническое государство, то обратись к взрослым. Они, на примере Армении, объяснят тебе значение этого слова.</p>
<p>К сожалению, ныне между двумя нашими соседними народами бушует конфликт, начавшийся еще до твоего появления на свет, и до сих пор неурегулированный. Понимаю, что ты много думаешь и читаешь об азербайджанцах, в том числе и о генетической несовместимости представителей наших народов. Ведь этот тезис был озвучен вторым президентом Армении Робертом Кочаряном и сегодня активно тиражируется армянскими газетами и интернет-сайтами.</p>
<p>Так вот знай, Аделина, что много лет назад, к власти в Германии пришли такие же политики, которые рассуждали о генетике, о чистоте арийской расы. В итоге, эта политика привела к массовому геноциду евреев в Германии, а также к началу Второй мировой войны.</p>
<p>Эта война унесла десятки миллионов жизней. Мы войны не хотим, мы хотим счастливого, мирного сосуществования азербайджанцев и армян в развивающемся, процветающем регионе под названием Южный Кавказ, в состав которого входят и Азербайджан, и Армения.</p>
<p>Ведь было время, когда мы, армяне и азербайджанцы, вполне мирно жили в составе одного государства, под названием СССР. В то время было создано немало совместных азербайджано-армянских семей, а великий азербайджанский и советский певец Муслим Магомаев пел песни армянского и советского композитора Арно Бабаджаняна. Спроси у папы с мамой или у дедушки с бабушкой &#8211; они расскажут тебе о тех временах.</p>
<p>Южный Кавказ обязательно станет мирным, как только мы вместе скажем свое слово, решим конфликт, и вернемся в свои родные дома. Его скорейшее решение &#8211; на руку всем, в том числе и армянской общине Нагорного Карабаха, к которой относишься и ты. И никто не имеет права лишать тебя возможности жить на своей родной земле в Карабахе, так же как и никто не обладает правом лишать сотен тысяч азербайджанцев права вернуться в свои родные очаги в Ханкенди, Шуше, Ходжалы, Аскеране, Ходжавенде, Агдере, Гадруте, Лачыне, Кельбаджаре, Агдаме, Джебраиле, Физули, Губадлы, и Зенгилане.</p>
<p>Возможно, тебе кажется, что этот край всегда был столь же пустынным, безлюдным и недоразвитым. Твоей вины в данном заблуждении нет &#8211; ты видела только оторванный от Азербайджана Нагорный Карабах &#8211; разрушенный и обескровленный войной. Но, были и иные времена, когда этот край расцветал, когда уровень жизни в нем был выше, чем по всему Южному Кавказу, когда не было этнической чистки азербайджанцев.</p>
<p>Сейчас же, уровень жизни в Нагорном Карабахе, к сожалению, хуже, чем в Армении, из которой убегают люди. Сбылось пророчество Анастаса Микояна, который говорил: &#8220;Дашнаки &#8211; агенты армянского правительства, добиваются присоединения Карабаха к Армении, но это для населения Карабаха значило бы лишиться источника своей жизни &#8211; Баку, и связаться с Эриванью, с которой никогда и ничем не были связаны&#8221;. Уверен, что взрослые уже рассказали тебе, кто такой Анастас Микоян.</p>
<p>К сожалению, в Ереване так и не поняли, что оккупировав территорию соседнего государства и проведя этнические чистки, как в Азербайджане, так и в Армении, разрушая города и села Нагорного Карабаха и семи прилегающих районов, Армения в действительности проиграла! Она проиграла политическое и экономическое будущее армянского народа, таких как и ты молодых людей, и, сегодня, будучи второй худшей экономикой мира, скатывается в пропасть.</p>
<p>&#8220;Сегодня в Армении появилось новое поколение девочек, у которых нет шансов выйти замуж, потому что все мальчики покидают страну&#8221;, &#8211; написала недавно армянский политический и общественный деятель Карине Даниелян в письме к правительству.</p>
<p>Тебе сейчас 13 лет Аделина, но через некоторое время ты тоже задумаешься о создании семьи, начнешь думать о том самом человеческом счастье, которое глядя на далекие звезды, кажется таким близким и реальным.</p>
<p>Но ведь, это не азербайджанцы довели армянское население Нагорного Карабаха и жителей Армении до такой жизни. Это сделали те, кто затеял Карабахскую авантюру, кто управлял и ныне управляет Арменией. Им самим живется очень хорошо, а вот армянской общине Нагорного Карабаха &#8211; плохо. Однако, самое ужасное, когда сотни тысяч людей, как в Карабахе, так и в Армении оказываются заложниками полевых командиров и полоумных экстремистов. Все могло бы быть иначе, Аделина.</p>
<p>И последнее. Народная мудрость гласит, что лучше один раз увидеть, чем сто раз услышать. Приглашаю тебя, Аделина, посетить Баку, Гянджу, Сумгаит, побывать в районах Азербайджана, увидеть их развитие и новый облик.</p>
<p>Приезжай с родителями, с папой, мамой, бабушкой и дедушкой, им не понаслышке должно быть знакомо азербайджанское гостеприимство и созидательный характер моего народа. Приезжайте вместе и увидите, сколь много теряет оккупированный Арменией, Нагорный Карабах. Уверен, что после этого у тебя изменится мнение и об Азербайджане и об азербайджанцах, которых ты никогда не видела&#8221;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><a href="http://www.1news.az/politics/20110813040143897.html">http://www.1news.az/politics/20110813040143897.html</a></p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/political-analysis/articles-in-russian/'>Articles in Russian</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1327/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1327/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1327&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/08/13/%d0%b0%d0%b4%d0%bc%d0%b8%d0%bd%d0%b8%d1%81%d1%82%d1%80%d0%b0%d1%86%d0%b8%d1%8f-%d0%bf%d1%80%d0%b5%d0%b7%d0%b8%d0%b4%d0%b5%d0%bd%d1%82%d0%b0-%d0%b0%d1%80-%d0%be%d1%82%d0%b2%d0%b5%d1%82%d0%b8%d0%bb/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8d8035eb93d4a0bcaf6b9707ba996dfb?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Tural M. Isgandarov</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://arpam.files.wordpress.com/2011/08/342951.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">the real map of Azerbaijan</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Diplomatik təcrübədə danışıqlar prosesinin rolu</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/05/22/diplomatik-t%c9%99crub%c9%99d%c9%99-danisiqlar-prosesinin-rolu/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/05/22/diplomatik-t%c9%99crub%c9%99d%c9%99-danisiqlar-prosesinin-rolu/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 22 May 2011 13:00:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>A.N.</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1312</guid>
		<description><![CDATA[Diplomatiyaya müxtəlif anlayışlar verilir. Bunlardan əksəriyyəti diplomatiyanın birbaşa danışıqlatr prosesi ilə əlaqəsinin qeyd edirlər. Diplomatiya özündə güc tətbiqindən çox danışıqlar, birbaşa və dolayı yolla aparılan və müzakirələrlə əlaqəli olan digər dinc vasiutələri də ehtiva edir. Danışıqlar xüsusən beynəlxalq münasibətlərin tənzimlənməsində xx ii yarisindan etibarən rol oynasmaöa başlamışdır. Cofen Nay və Robert Kohenə görə bu bir [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1312&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://arpam.net/2011/05/22/diplomatik-t%c9%99crub%c9%99d%c9%99-danisiqlar-prosesinin-rolu/f7a53bc6-f2f1-4bca-8e69-e8e38420f388_mw800_mh600_s/" rel="attachment wp-att-1313"><img src="http://arpam.files.wordpress.com/2011/05/f7a53bc6-f2f1-4bca-8e69-e8e38420f388_mw800_mh600_s.jpg?w=300&#038;h=225" alt="" title="F7A53BC6-F2F1-4BCA-8E69-E8E38420F388_mw800_mh600_s" width="300" height="225" class="alignnone size-medium wp-image-1313" /></a>Diplomatiyaya müxtəlif anlayışlar verilir. Bunlardan əksəriyyəti diplomatiyanın birbaşa danışıqlatr prosesi ilə əlaqəsinin qeyd edirlər. Diplomatiya özündə güc tətbiqindən çox danışıqlar, birbaşa və dolayı yolla aparılan və müzakirələrlə əlaqəli olan digər dinc vasiutələri də ehtiva edir.<br />
Danışıqlar xüsusən beynəlxalq münasibətlərin tənzimlənməsində xx ii yarisindan etibarən rol oynasmaöa başlamışdır. Cofen Nay və Robert Kohenə görə bu bir sıra hadisələr xüsusən də qarşlılıqlı asılılğın artması ilə bağlı olub, beynəlxalq arenada konfliktlərin həllli və əməkdaşlığın inkişafı üçün zəruri olmuşdur. Müasir problemlərin həllində danışıqların zəruriliyi beynəlxalq danışıqlarının rolunun və sayının artmasına səbəb olmuşdur. Danışıqlar prosesi ilə bağlı bir sıra yeni məqamlar meydana çıxmışdır: <span id="more-1312"></span>iştirakçılar və mövzu baxımdan danışıqların əhatəsib artmış, danışıqların strukturu mürəkkəbləşmişdir.<br />
Danışıqlar xüsusən konfliktlərin həllində mərkəzi rol oynamışdır. Bu rol daha çox soyuq müharibənin bitməsi ilə geniş yayılmışdır. Danışıqlar bir çox problemlərin, Nabimiya, Yuqoslaviya, Somali, Ruanda və hətta Yaxın Şərq probleminin bəzi məqamlarında həllədici olmuşdur. Eyni zamanda dövlətdaxili konfliktlərin həllində də beynəlxalq vasitəçilərin iştirakəı ilə danışıqlar geniş yayıldı.<br />
Hətta dövlətlər arasında birbaşa diplomatik münasibətin olmaması belə onların danışıqlarda iştirak edə bilməməsi demək deyildir. İngilis tədqiqatçısı Berric “Düşmənlə danışarkən: dövlətlər diplomatik münasibətlərin yoxluğunda problemləri necə həll edir” adlı araşdırmasında aşağıdakı vasitələri qeyd edir.<br />
	Digər dövlətin səfirliyi tərkibindəki şöbə vasitəsilə maraqların müdafiəsi (1989 cu ildə İranda Britaniyanın maraqlarını İsveç səfirliyi təmsil edirdi)<br />
	Xüsusi nümayəndə göndərilməısi (ABŞ dövlət katibi Kissencer dəfələrlə bu cür nümayəndə olmuşdur.<br />
	Birgə komissiyaların yaradılması (80-ci illərin sonu 90-illərin əvvəlində Cənub Qərbi Afrikada tənziimləmə üçün belə komissiya yaradılmışdır)</p>
<p>Inteqrasiya prosesində də danışıqla xüsusi rol oynamışdır. Bu xüsusən Avropa və keçmiş SSRİ dövlətlərinin Avropa institutlarına inteqrasiyasında danışıqlar mühüm rol oynamışdır. Avropa İttifaqı belə danışıqlar prosesinin uğurlu nəticə kimi nümunə göstərə bilərik. </p>
<p>Müasir diplomatiyada danışıqlar prosesinin artması özünü daha çox çoxtərəfli əsasda diplomatiya və müzakirələr şəklində göstərir. Lakin bu növ danışıqlar yeni deyildir. xıx əsrin ıı yarısına kimi çoxtərəfli diplomatiya sülh müqaviləsi imzalamaq üçün dövlət başılarının toplaşdığı konqres adlanan çoxtərəfli danışıqlar çərçivəsində həyata keçirilirdi. Bunlardan ən məhşuru 1814-15 Vyana, 1818 Ahen konqresidir. xx əsrin əvvəllərindən dövlətlərarası müşavirələr konfrans adlanmağa başlayır: Versal 1919, Tehran 1943, Potsdam 1945 və s. Bundan başqa beynəlxalq praktikada çoxtərəfli danışıqlar müşavirələr (ATƏM) və ya görüş adlanır. Çoxtərəfli diplomatiyanın əsas formaları aşağıdakılardır:<br />
1)	Beynəlxalq və regional təşkilatlar çərçivəsində danışıqlar, xüsusi məsələrlə bağlı çağırılmış komissiyalar<br />
2)	Yüksək səviyyədə çoxtərəfli görüşlər (böyük yeddilər, iyirmilərin görüşü)<br />
3)	Səfirliklərin fəaliyyəti çərçivəsində (Pekindəki amerikan səfirliyi çin və yapon həmkarları ilə birgə koreya probleminin həllində birgə çalışmışdır.<br />
4)	Müxtəlif məsələlərlə bağlı çağırılan müstəqil konfrans, müşavirə və görüşlər</p>
<p>Çoxtərəfli diplomatiya və danışıqlar praktikasında yeniliklər meydana gətirmişdir. Tərəflərin artması ümmi maraqların qorunması, koalisiyaların yaranması imkanını artırmış və bir dövlətin liderlik imkanını azaltmışdır. Lakin bu növ danışıqların təşkiloatı daha çox vaxt və resurs tələb etsədə, çoxtərəfli danışıqlar bir çox problemlərin həllində mühüm rol oynamışdır. </p>
<p>Beynəlxalq sistem danışıqlar prosesi ilə yanaşı gücün tətbiqi də geniş yayəılmışdır. Lakin tarixi tendensiya kimi beynəlxalq danışıqlar müasir dünyada qarşılıqlı fəaliyyətin və qarşılıqlı asılılığın artması ilə münasibətlərin əsas tənzimləyicisinə çevrilmişdir. Nəticədə, beynəlxalq danışıqların özü qlobal inkişafın əhəmiyyətli faktoruna çevrilir. </p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/uncategorized/'>Uncategorized</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1312/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1312/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1312&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/05/22/diplomatik-t%c9%99crub%c9%99d%c9%99-danisiqlar-prosesinin-rolu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/df3e2750b662a88338d0c10623b98532?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F1.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">author13</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://arpam.files.wordpress.com/2011/05/f7a53bc6-f2f1-4bca-8e69-e8e38420f388_mw800_mh600_s.jpg?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">F7A53BC6-F2F1-4BCA-8E69-E8E38420F388_mw800_mh600_s</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Neorealizmin əsas müddəaları</title>
		<link>http://arpam.wordpress.com/2011/05/21/neorealizmin-%c9%99sas-mudd%c9%99alari/</link>
		<comments>http://arpam.wordpress.com/2011/05/21/neorealizmin-%c9%99sas-mudd%c9%99alari/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 21 May 2011 09:24:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>A.N.</dc:creator>
				<category><![CDATA[Azeri]]></category>
		<category><![CDATA[Theoretical Researches]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://arpam.net/?p=1270</guid>
		<description><![CDATA[1979-cu ildə beynəlxalq münasibətlər nəzəriyyələri sırasına daha bir yeni nəzəriyyə &#8211; “neorealizm” nəzəriyyəsi daxil oldu. Özünün həmin il “Beynəlxalq Münasibətlər Nəzəriyyəsi” adlı kitabı ilə yeni nəzəriyyənin əsasının qoyan Kenned Uoltz eyni zamanda “güc” anlayışına olan baxışlar arasında inqilab etdi. O, beynəlxalq münasibətlər sisteminin realistik təhlilinin xarici siyasət səviyyəsindən çıxardaraq, daha geniş nöqteyi nəzərdən təhlil etdi. [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1270&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>1979-cu ildə beynəlxalq münasibətlər nəzəriyyələri sırasına daha bir yeni nəzəriyyə  &#8211; “neorealizm” nəzəriyyəsi daxil oldu. Özünün həmin il “Beynəlxalq Münasibətlər Nəzəriyyəsi” adlı kitabı ilə yeni nəzəriyyənin əsasının qoyan Kenned Uoltz eyni zamanda “güc” anlayışına olan baxışlar arasında inqilab etdi. O, beynəlxalq münasibətlər sisteminin realistik təhlilinin xarici siyasət səviyyəsindən çıxardaraq, daha geniş nöqteyi nəzərdən təhlil etdi. Neorealizm beynəlxalq siyasətə vahid sistem və müəyyən qanuna əsasən fəaliyyət göstərən anlayış kimi yanaşır. Yəni, beynəlxalq münasibətlərdə dünyanın bütövlüyü qlobal sistemə əsasən müəyyən edilməlidir, ayrı-ayrı dövlətlərə əsasən yox. Bununla belə, o, beynəlxalq münasibətlər sisteminin təhlilini üç səviyyəyə: fərd, dövlət və bütövlükdə beynəlxalq münasibətlər sisteminə böldü. Əgər siyasi realizm beynəlxalq münasibətlər sisteminin təhlilini yalnız ayrı-ayrılıqda dövlətlərin “milli maraqlar”ı zəminində yeritdiyi xarici siyasət nöqteyi nəzərdən aparırdısa, neorealizm beynəlxalq münasibətlər sisteminə daha geniş bucaq altında baxır. Lakin realizmin davamı kimi neorealizm birinciyə xas olan müxtəlif keyfiyyətləri özündə daşıyır. Dövlətlərin xarici siyasətlərində əsas yeri “milli maraqlar” tutması özü ilə bu “milli maraqlar”ın toqquşması zəminində yaranan konfliktləri qaçılmaz edir. <span id="more-1270"></span><br />
Toqquşan maraqların  “güc”lü dövlətlərin maraqları olduğunu nəzərə alsaq, “güc tarazlığı” terminin ön plana çıxmasını görməmək olmaz.<br />
Uolts özünün  “İnsan, dövlət və müharibə” (1959) əsərində qeyd edir ki, konfliktlərin təhlil olunma səviyyəsi və səbəblərindən asılı olaraq onları üç qrupa bölür:<br />
1) Bəziləri insana, onun fizioloji və əxlaqi keyfiyyətinə (eqoist təbiət, aqressiv implus, intelektin çatızmazlığı və s.) xüsusi fikir verir.<br />
2) Digərləri isə konfiktlərin səbəbini dövlətlərin daxili təbiəti və atributları (avtoritar və ya demokratik idarəçilik, bazar iqtisadiyatı və s.) ilə əlaqələndirirlər.<br />
3) Bu qrup isə konfliktlərə əsas səbəbi sistemin özünəməxsusluğunu aid edirlər. Uoltsa görə məhz üçüncü qrup munaqişələrin əsl mahiyyətini dərk etməyə və onları tamamilə öyrənməyə imkan verir.<br />
O, həm də konfliktlərin mövcudluğu və stabilliyi baxımında üç sistem ayırır. O, ikiqütblü sistemi daha stabil, birqütblü sistemi isə qeyri-stabil hesab edir, çoxqütblü sistemi aralıq kimi qeyd edir. Lakin bəzi müəlliflər bunun əksinə olaraq, qütblərinin sayının artmasının qeyri-stabilliyə səbəb olduğunu, əksinə tək qütbün güc və qüvvələri idarə edərək stabilliyi təmin ediyi haqqında da fikirlər vardır.<br />
Uolts qeyd edir ki, beynəlxalq münasibətlərin sistem xarakteri beynəlxalq siyasətin struktur xüsusiyyətləri ilə müəyyən olunur. Məhz maraqların toqquşması və dövlətlərin xarici siyasətinin nəticələri beynəlxalq münasibətlərin strukturundan asılıdır. Belə sual ortaya çıxır ki, müxtəlif siyasi quruluşa, ideologiyaya məxsus dövlətlər niyə görə meydana çıxan beynəlxalq situasiyalarda özlərini eyni cür aparırlar. Uolts bunu sistemin məhdudiyyətləri və dövlətlərin xarici siyasətdə bir-birindən asılılığının onlara təsir etməsi ilə izah edir. O, bunu üç elementlə yekunlaşdırır:<br />
1) aparıcı prinsip-beynəlxalq münasibətlərdə anarxiya<br />
2) subyektlərin qüvvələrinə uyğun olaraq imkanlarının paylaşdırılması<br />
3) funksional  fərqləndirmə-subyektlər arasında daxili siyasi rejimlərə görə.<br />
Bu əsasda neorealizm iki nəticə çıxarır: 1) əgər beynəlxalq münasibətlərdə uzun müddət anarxiya mövcud olubsa, bu gələcəkdə də dəyişməyəcək. 2) bu səbəbdən idealistlərin irəli sürdükləri hər bir layihə iflasa uğrayacaqdır. Lakin digər tərəfdən beynəlxalq struktur özəllikləri yalnız böyük dövlətlərin qarşılıqlı fəaliyyətinin nəticəsidir. Məhz bu təbii hala malikdir. Böyük dövlətlərin kiçik dövlətlərlə münasibətləri isə anarxik deyil, böyük dövlətlərin iradəsindən asılıdır.<br />
Neorealizmin digər nümayəndəsi Berri Buzan dövlət və qlobal sistem arasında aralıq kimi regional sistemləri ayırır və onların ən vacib xüsusiyyəti kimi kompleks təhlükəsizliyi görür. Qeyd edir ki, qonşu dövlətlər o qədər sıx bağlıdırlar ki, onların birinin təhlükəsizliyi digərlərinin təhlükəsizliyindən asılı olur və regional sistem qurulur. Hər bir regional sistemin strukturunda iki isə faktor dayanır: aktorlar arasında imkanların müəyyən olunması və onlar arasında ya dostluq, ya da düşmənçilik münasibətləri. Hər iki faktor böyük dövlətlərin manipulyasiya aləti, regiona təsir vasitəsidir.<br />
Soyuq müharibədən sonra da neorealistlər beynəlxalq münasibətlər nəzəriyyəsinin qarşısında duran bir sıra mühüm məsələləri öyrənərək öz töhvələrini verdilər. Onlardan Con Mirşaymer aktiv şəkildə etnik konfliktləri öyrənmişdir. Ümumən o, sovet düşərgəsinin dağılması ilə müharibələrə son qoyulduğuna inanan liberallardan fərqli olaraq, SSRİ-nin süqutundan narahat olmuşdur. O, bunu uzun müddət mövcud olan sabitliyin pozulması ilə izah edir. Bu sabitlik əsasən üç faktorla bağlı idi: 1) Kontinental Avropada hərbi qüvvənin ikiqütblü paylaşdırılması, 2) ABŞ və SSRİ arasında olan hərbi qüvvələrin təxmini bərabərliyi, 3) nüvə silahının olmasının tərəfləri birbaşa müharibədən çəkindirməsi. Artıq çoxqütblü sistemin meydana çıxması özü ilə bərabər qeyri-stabillik gətirəcək, belə ki, potensial ikitərəfli müharibələrin sayı artacaq və təhlükəsizlik, hakimiyyət uğrunda mübarizə özünün biruzə verəcəkdir. Mirşaymer bu dövrü I və II Dünya Müharibəsinə qədərki dövr ilə müqayisə edərək, sabitliyin son qırx beş il ərzində saxlanılmasının çətinliyini qeyd edir. Müasir dövrdə baş verən hadisələr də bu nəzəriyyənin həyatiliyi isbat edir, belə ki, Soyuq müharibənin bitməsi nəinki müharibələrə birdəfəlik son qoydu, əksinə regional münaqişələr, etnik və dini zəmində anlaşılmazlıqlar, terrorizm kimi beynəlxalq problemlər daha da artdı.<br />
Bu fikirlərin tərəfdarı, eyni zamanda neorealizmin bir istiqaməti kimi Samuel Hantinqtonun “Sivilizasiyaların toqquşması” konsepsiyası da qeyd oluna bilər. Konsepsiya ilk dəfə 1993-cü ildə amerikan xarici siyasət jurnalı “Foreign affairs”də çap olunub. S.Hanqtinqtona görə tarixin müxtəlif dövrlərində beynəlxalq münasibətlər müəyyən konfliktlərlə səciyyələnib. İlk öncə bu konfliktlər monarxlar arası olub. Böyük Fransa inqilabından sonra isə milli-dövlətlər arasında olub. 1917-ci il rus inqilabının qələbəsi ilə də ideoloji və sosial-siyasi prinsiplər arasında olub. Bu cür konflikt isə soyuq müharibənin bitməsinə qədər davam edib. Politoloq qeyd edir ki, soyuq müharibənin sonuna qədər olan konfliktlər Qərb daxili konfliktlər idi. Müasir konfliktlər isə qərb və qeyri-qərb sivilazasiyaları arasındakı qarşılıqlı hərəkətlənmələrdən asılıdır.  O, sivilizasiyanı hər bir cəmiyyətin mədəni eyniliyinin ən yüksək dərəcəsi kimi müəyyən edir və ümumi oxşar və obyektiv əlamətlərinə görə xarakterik olan səkkiz belə tip: 1. qərb-xristian 2. pravoslav-xristian 3. islam 4. konfutsiuan 5. latın-amerikan 6. hind 7. yapon 8. afrikan<br />
Onun fikrinə görə, sivilizasiyaların beynəlxalq münasibətlərdə rolu daima güclənəcəkdir: 1) sivilizasiyalar arasındakı fərqlilik fərqli siyasi ideologiyanın və rejimlərin yaranmasına gətirib çıxardıb. 2) müxtəlif sivilizasiyalara aid xalqların qarşılıqlı təsirlərinin güclənməsi həmin xalqlarda öz sivilizasiyalarının daha yaxşı dərk edilməsinə və sivilizasiyalar arasında fərqlərin artmasına gətirib çıxardır. 3)  dinin rolu fərqlərin artmasına daha çox təsir edir. 4)  Qərbin qərb olmayan üzərində təsirinin azalması. 5) sivilizasiyalar arasında mədəni fərq iqtisadi və siyasi fərqlərdən daha çox əhəmiyyət daşıyır. 6) iqtisadi regionalizmi geniş yayılması, yəni sivilizasiya eyniliyi olan regionlarda regional təşkilatların yaranması və s.  Sivilizasiyalar arasındakı fərqlənmənin başqa bir nəticəsi kimi o, son dövrlər baş verən konfliktlərin əsasən sivilizasiyaların ayrılma xəttlərinin keçdiyi ərazilərdə olduğunu qeyd edir. Politoloq qeyd edir ki, beynəlxalq münasibətlərdə qərb və qeyri-qərb sivilizasiyalar arasında toqquşma qaçılmazdır.<br />
 S. Hanqtinqton öz ideyalarını 1996-cı ildə çap elətdirdiyi “Sivilizasiyaların toqquşması və dünya dünya düzəninin dəyişməsi” kitabında daha aydın göstərir. O, burada əsas fikri xristian-islam sivilizasiyaları arasındakı qarşılıqlı əlaqələrə verib. Onun fikrinə görə, bu iki sivilizasiya arasında konflikt çoxəsrlik tarixə malikdir. Xristianlıq və islam arasında konflikt Şimali Afrikada ərəb istilası dövründən başlayıb, sonrakı dövrlərində &#8211; Rekonsista dövründə, xaç yürüşlərində daha kütləvi xarakter alıb. 1453-cü ildə türklərin İstanbulu fəth etməsi, 1529-cu ildə Vyana ətraflarına qədər gəlməsi islam dünyasının bütün hərbi gücünün Osmanlı imperiyasında birləşməsinə gətirib çıxartdı. Böyük coğrafi kəşflər dövrünün başlaması və qərbdə modernləşmə iki sivilizasiyalar arasındakı münaqişəni qərbin xeyrinə dəyişdi. Avropalılar Asiya və Afrika xalqları üzərində nəzarəti ələ keçirməyə başladılar.  Onların əksəriyyəti müsəlman idi. Hantinqtona görə, müsəlmanlar üzərində xristianların ekspansionist siyasətlərinin başa çatması nəticəsində iki sivilizasiya arasında ayrılma daha da sürətləndi. Nəticədə, onların qarışıq yaşadıqları ərazilərdə konfliktlər daha rahatlıqla yaranır. Məsələn, Balkanlar, Qafqaz və s. Amma iki sivilizasiya arasında mübarizə tək geocoğrafi mövqelərdə deyil, eyni zamanda insan hüquqları, demokratiya, neft siyasəti, miqrasiya, silahlanma, “islam terrorizmi” və s. sahələrdə də genişdir. XXI əsrin əvvəllərində “islam terrorizminin” genişlənməsi “Sivilizasiyaların toqquşması” konsepsiyasına olan marağı da artırdı. Buna baxmayaraq, elm adamları arasında bu konsepsiyaya münasibət birmənalı deyil. Onların bir hissəsi Hanqtinqtonun fikri ilə razılaşsa da, digərləri dünyada baş verən prosesləri sivilizasiyaların toqquşması nəticəsində deyil məhz dövlətlərin xarici siyasət kursundan yarandığını göstərir.<br />
Neorealizmin digər bir nümayəndəsi Robert Gilpin 1981-ci ildə çap etdirdiyi “Müharibə və dünya siyasətində dəyişiklik” əsərində müharibələrin səbəbi kimi qüvvələr balansının dəyişməsini qeyd edir. Yeni güc toplamış dövlətlər ilk olaraq sistemin hakim rolunu oynayan dövlətləri ilə müharibəyə girir. Beləcə, müharibə hegemonluq uğrunda mübarizədir. Qalib dövlət digər bir dövlətin yeniən sistemi dəyişdirəcəyi müddətə qədər hakim olduğu yeni beynəlxalq qayda yaradır.<br />
Digər neorealist Stefan Uolt “qüvvələr balansı” terminin “təhdidlər balansı” ilə əvəz edir. Çünki, heç də hər bir dövlətin sahib olduğu qüvvə təhlükə mənbəyi deyildir. Buna görə ənənəvi qüvvələr balansı siyasəti hücüm və müdafiə balansı əsasında siyasətlə əvəz olunmalıdır. Buradan təhlükəsizlik dilemması meydana çıxır. Əgər hücum xərcləri daha az dəyərləndirilirsə, müharibənin mümkünlüyü artır. Həmin şəraitdə hücum əlverişlidirsə və hər iki dövlət eyni gücə sahibdirsə, onda tərəflərdən biri vəziyyəti öz xeyrinə dəyişmək üçün müharibə edəcəkdir. Ümumiyyətlə, hücumun əlverişliyi haqqında fikirlər müharibəyə gətirən əsas səbəblərdən biridir. Bu halda dövlətlər öz təhlükəsizliyi naminə digər dövlətlərlə əməkdaşlığa girir.<br />
Neorealistlərin fikrincə, müdafiə və hücum balansına bu faktorlar təsir edir: 1) hərbi-texniki inkişaf, 2) geocoğrafi vəziyyətin xüsusiyyətləri, 3) hərbi potensial, 4) millətçilik, yəni vətəndaşların müdafiə naminə müharibəyə və itki verməyə hazırlığı nəzərdə tutulur, 5)  dövlətin ümumi güc resursları.<br />
Ümumilikdə, nəzəriyyənin tərəfdarları müharibələrin əsas səbəbləri kimi aşağıdakıları qeyd edirlər:<br />
- Onlar da realizm kimi milli maraqları və milli gücü beynəlxalq münasibət-lərdə əsas termin kimi göstərirlər. Həyati əhəmiyyətli maraqlar naminə dövlətlərin bütün vasitələrindən istifadə etməsi məqbuldur.<br />
- Hərbi konfliktlərin katalizatoru kimi silanma yarışı da ola bilər. Dövlətlər ənənəvi olaraq təhlükəsizliyini silahların sayını artırmaqla təmin edir və bu isə digər dövlətlərin narazılığına səbəb olur, nəticədə hərbi strategiyalar və güclər haqqında səhv informasiyadan inamsızlıq yaranır.<br />
- Beynəlxalq konfliktlərin digər səbəbi sosial-iqtisadi, etnik, dini qeyri-stabillikdən meydana çıxan daxili siyasi konfliktlər ola bilər.<br />
- Dövlətlər müharibəyə müttəfiqləri qarşısındakı siyasi və hüquqi öhdəlikdən irəli gələrək də qatıla bilərlər.<br />
- Müharibələrə ideoloji faktor da təsir edir. Hətta bəzən insan hüquqları naminə hərbi gücün tətbiqi də qeyd edilir. Bu fikir liberallar tərəfindən humanist müdaxilə adı ilə səsləndirilir.<br />
- Müharibələr beynəlxalq sistemin struktur u ilə bağlı dəyişikliklər nəticəsində də meydana çıxa bilər.<br />
Neorealistlərin “sülh və müharibə” problemi ilə bağlı fikirləri müasir növ münaqişələrin və beynəlxalq sistemin xüsusiyyətlərinin dövlətlərarası münasibətlərə təsirinin nəzərə alınmasından başqa, klassik realizmdən əsaslı şəkildə fərqlənmir.</p>
<br />Filed under: <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/azeri/'>Azeri</a>, <a href='http://arpam.wordpress.com/category/theoretical-researches/'>Theoretical Researches</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/arpam.wordpress.com/1270/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/arpam.wordpress.com/1270/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=arpam.wordpress.com&amp;blog=9968545&amp;post=1270&amp;subd=arpam&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://arpam.wordpress.com/2011/05/21/neorealizmin-%c9%99sas-mudd%c9%99alari/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/df3e2750b662a88338d0c10623b98532?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F1.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">author13</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
